Neighbours, everybody needs good neighbours...

Några av de mest komplicerade förhållandena man har i livet har man till sina grannar. Därför att i vårt härligt avlånga land gillar vi oftast inte att ha grannar. Helst skulle vi se att de grannar vi har höll sig på rummet och aldrig befann sig i de allmänna utrymmena så som tvättstugan, hissen eller ens ute på balkongen. De flesta av oss har en och annan granne att reta sig på och jag är inget undantag. En av mina grannar snor el från trapphuset via en förlängningskabel genom brevinkastet. Nämnda granne glömmer även stänga sin ytterdörr allt som oftast, vilket egentligen borde betyda att den grannen litar fullständigt på de övriga hyresgästerna i huset. Modigt. Och samme granne återigen har för vana att ringa på hos oss på de mest udda tider och fråga om vi har en flaska vin att låna ut. Eller en skruvmejsel för den delen. Den grannen gillar nog att ha grannar, trots att vi aldrig har vin att låna ut.
Vi har också förärats med nyinflyttade partygrannar. Inte det att jag ogillar att grannarna har fest, men de kan väl åtminstonde spela BRA musik om de ändå ska öppna fönstrena kl 04.20 och spela på högsta volym för hela stadsdelen. Dock är detta inget problem som inte kan lösas med ett par välplacerade öronproppar. Vi har ju ändå fördelen att vi bor högst upp i huset och slipper dunsarna i taket när de dansar Pogo.
Om man jämför så är mina grannar ändå helt okej. De är aldrig otrevliga och en av dem har till och med en gullig hund. Min vän däremot har helt vidriga grannar. Deras fester stannar inte vid dålig musik. Nej, deras fester spänner över fyra våningar och tre lägenheter. Samtidigt. Sen kräks dom på sina grannars fönster. Och där har vi ännu en nackdel med att inte bo på översta våningen, man kan få grannarnas lämningar på fönstret. Eller så kan man få oväntat inbrottsbesök genom köksfönstret på självaste julafton. Nu har dock min goda vän fått en ny lägenhet, i samma hus. På näst översta våningen ska hon trona, med en fantastisk utsikt över staden och all möjlighet i världen att ge igen på de kräkande grannarna. Men näst högst upp räcker inte. Näst högst upp är inte högst upp. För högst upp, ovanpå min väns nya fina lägenhet, bor en stampare. En person som vid minsta ljud från grannarna efter kl 22, för att visa sitt missnöje, dansar Pogo.

postat av bikt.com @ 10:34