Such great heights

Min bilkörning utvecklas hela tiden, även när jag cyklar. Nu tänker jag på att hålla till höger, på högerreglar och att svänga utan att korsa motsatt vägbana. Körde bil på is i söndags och i djup snö i måndags. I mörker ena dagen och livsfarligt solsken den andra. Och om någon skulle ligga för döden så hade jag kunnat hantera en bil såpass att jag kunnat köra till närmsta sjukhus utan att döda någon på vägen. Jag har börjat tro på att till och med jag kan lyckas få ett körkort. Och det känns riktigt coolt. Snart kan jag köpa min drömbil och dessutom ratta den själv.
När vi lämnade Erik på dagis i tisdags morse och han vinkade av oss så tittade han på sina dagiskompisar medans han ropade "Hejdå moster! Moster, hejdå!" som för att visa dem att "Titta, jag har en moster" och jag började nästan lipa, så mallig blev jag över hans mallighet.
I kväll ska jag få min efterlängtade födelsedagsmiddag av min älskling. På dagen ett halvår efter min födelsedag. Och jag ska äta tills jag storknar och dricka sjukt dyra, jag menar goda, viner. Och vi ska få sitta på ställets mysigaste, hemligaste bord. Det har jag särskilt beställt.


Such Great Heights, The Postal Service - Give Up, 2003

postat av bikt.com @ 09:32