Bye Bye Blackbird

Igår när vi var på väg till gymet hörde vi en koltrast kvittra för full hals vid Domkyrkeparken. Trodde det var någon som skämtade eller att någon hängt upp högtalare och spelade lite sommarljud i dem. Men tyvärr var det en alldeles levande koltrast som satt i ett av träden och sjöng så vackert. I mitten på Januari.
Jag ser varje dag hur vattennivån ändras i kanalen i vår stad, och det diffar på över en meter när det blåser lite. Kanske är det normalt, jag vet inte. Men vi har haft ovanligt många översvämmningar här denna vintern. Och på filmfestivalen ska man frysa häcken av sig när man springer mellan filmerna till Kinski, så har det alltid varit. Så kommer det inte vara i år är jag rädd. När jag var liten frös västra göteborgs sjöar och vikar så hårt till is att man kunde promenera på dem, över till andra sidan. Jag kan inte minnas när det hände senast. Trodde aldrig jag skulle säga detta, men; Jag vill ha tillbaks vintern. Jag vill att allt ska vara normalt igen. Jag vill att Koltrastarna ska höra våren och sommaren till. Jag vill inte leva under vattenytan.

postat av bikt.com @ 08:52