Any given Sunday

Några dagar före julafton köpte jag en skev gran för hundratjugo pix i mörkret utanför Hagakyrkan. Jag ställer mig ganska tveksam till att äga en julgran. Får ont i hjärtat av att se alla små träd som berövades ett långt liv i en djup skog för att stå några veckor i pompa och ståt i någons vardagsrum och sedan brännas på ett jättelikt granbål. Men eftersom jag åkte på att anordna julen hemma i år var det liksom ett outtalat tvång att även äga en gran. Och eftersom jag även får ont i hjärtat av att se de stackars granförsäljarna som timme ut och timme in står i kylan för att sälja ett enstaka träd som ska bekosta alla barnens julklappar kändes det ändå inte så hemskt att släpa hem mitt byte. Och han har tjänat mig väl. Trots att de första barren föll efter tre minuter, och trots att han var vissen redan på julafton.
Därför kan man undra varför jag fann sånt barnsligt nöje i att gå loss på granen med sekatören idag. Stycka den gren för gren och trycka ner alla kvistarna i en papperspåse från ICA. Kanske bor det en liten Idi Amin i mig också.



Mitt actionspäckade liv bjöd även på en tripp till sjukhuset för att gratta morfar på 79-årsdagen. Han fick snus och trisslotter, sånt de uppskattar i den åldern. Och han sa att han saknade mamma som fan. Det är första gången jag hört honom säga det. Och bara det var rörande.
Grattis på födelsedan lilla morfar, jag saknar henne också. Som fan.

postat av bikt.com @ 14:02