Dag åtta - Dia ocho

När jag stod tryckt mot väggen på den överfulla tunnelbanan imorse upptäckte jag att det går en vagn från min hållplats direkt till skolan. Eureká! Nu slipper jag byta till den galna sardinburken from hell. Nu slipper jag byta, punto. På lunchen bokade vi biljetter till cavaland och Freixenets vingård, även om jag varit i cavaland tidigare så är det bättre än att gå hem och köra en sextiotvätt tänkte jag. Hade sällskap hem med Irene, lärarinnan från Norge som tråkigt nog bara ska vara här en vecka. Hon är trevlig. Eftersom vi skulle träffas på Placa Catalunya rätt tidigt följde jag med till deras hostel och fick knäckebröd (hurra!) till lunch. Åh som jag saknat knäckebröd. Deras hostel är vår skolas gamla lokaler, och gud om jag är glad att vi fått nya. Det var ett gammalt hus med säkert fyra, fem meter upp till tak. Men ack så slitet. Vi åt smörgåsar och drack kaffe i det allmänna köket och det kändes som om man var med i en film från nittonhundratio (mil novecientos dies?). Sen gick vi till mötesplatsen och var hemskt förvirrade. Skulle vi leta efter en buss eller en grupp människor? Till slut hittade vi en grupp människor som vi vagt kände igen och vi tog oss till Refnetågen för att begynna vår resa från staden. På resan pratade jag en hel del med Irenes dotter, Iseline, som också går i vår klass. Mucho trevlig, så synd att de bägge åker på Lördag. Hur som helst. Paulo (eller Paolo), vår fest- och aktivitetsfixare på skolan ledde gruppen med fast hand. Räknade in oss, betalade våra biljetter, släppte in oss innanför spärrarna, visade vägen. Det kändes som jag var tillbaks på lågstadiet igen. Skojjig kille. Dock sjukt bakis efter partajet han anordnade igår. Vi gick igenom hela anläggningen på Freixenet och i vanlig ordning hade jag luvan över huvudet för att inte få grottspindlar i nacken. Höjdpunkten var naturligtvis vinprovningen efteråt, tätt följd av tågresan genom Freixenet med det lilla gulliga tåget. Efter några olika sorters cava var det dags att ta tåget hem igen. Via freixenetbutiken (såklart, de vill ju sälja sina viner). Jag unnade mig en pennvässare och en kylskåpsmagnet, trots att jag egentligen ville ha ett ostkit med osthyvel(!) och fina knivar med tillhörande skärbräda. Nu undrar jag lite varför jag inte köpte det, men orka släpa hem det genom tullen.

postat av bikt.com @ 15:45