Dag femtiofyra - Dia cincuenta y cuatro

Efter några dagars magsjuka med feber fick jag skicka mina söta små hjälpredor till Farmacian och fixa salmonellatabletter, för det var vad jag misstänkte att jag råkat ut för. Farmacian hade inte salmonellatabletter, för det får man såklart bara av señor doktorn. Så de fick en mild antibiotika istället. Själv var jag hemma i det vackra vädret, dubbelvikt på kakelgolvet i kramper. Tror inte ens det gör så här ont att ha födselvärkar, om alla mödrar ursäktar. Tack och lov hade den höga febern gett med sig och i ungefär en kvart i taget, mellan värkarna, kunde jag njuta lite av solen som strålade in från min franska balkong. Kändes riktig jävla pisstråkigt, pardon my french, att ha besök och inte någon möjlighet att tillbringa dagarna med mina favoritkillar. Tur att jag iallafall fick roa mig kungligt i Fredags, bilderna från den kvällen kan jag leva på ett bra tag.
Nu har jag ätit tabletterna i nästan två dygn och mår lite bättre, men både Elin och Greig har övertygat (läs: tvingat) mig att gå till sjukhuset imorgon. Kanske för att jag varit sjuk oavbrutet i sex veckor nu. Tänk om jag är allergisk mot Spanien? Det vore rätt typiskt, först katter och nu Spanien. Fast jag börjar ändå längta hem rätt ordentligt. Efter mina underbara syskonbarn, min familj, mina fantastiska vänner. Efter mitt hem, min balkong, mellanmjölk, pannkakor, doften av havet. Och jag tror jag vet vilken riktning jag vill att mitt liv ska gå nu, det var ju lite därför jag kom hit.

postat av bikt.com @ 22:54