Dag sextionio - Dia sesenta y nueve

onsdag, april 29, 2009

I Torsdags var det dags för mig och Elin att bjuda Greig och Mark på svensk matlagningskonst. Vi fixade köttbullar med potatis och gräddsås, plus nån slags lingongelé som var det närmsta vi kom rårörda lingon. Det blev riktigt lyckat och vi fick goda recensioner för middagen. Och så fick vi varsin St Jordi ros av Greig, som vi tyvärr inte köpt nån bok åt. Många trevliga timmar senare ramlade jag hem och sov för länge för att gå till skolan denna soliga Fredag. Jag städade lägenheten istället i väntan på mina gäster, Pappa och Ia. Elin kom förbi och vi gick ner till stranden för att sola våra chockbleka ben en liten stund. Värsta porrstranden visade det sig, folk hade näst intill sex helt öppet. Eh, get a room? Efter strand blev det grillkorv med bröd och cava på Elins balkong innan utgång med Alvaro, en portugis som vi pratade spanska med hela kvällen. Grymt bra övning. Elin och Alvaro följde mig till El Corte Inglés strax efter två på natten där Pappa och Ia ivrigt väntade. Sen gick vi via en smörgåsbutik hem till mig för en nattmacka och sömn. På Lördagen begav vi oss mot St:a Maria del Mar som pappa hade på listan över saker han måste se, men av någon underlig anledning var hon stängd just denna dag. Så vi gick och käkade de gudomliga tapasarna på Lonja de Tapas istället och njöt av solen. Sen bar det av till playan där det nästan blåste storm och tillbaks igen till Princesa 23 för några glas cava innan siestan. På kvällen gick vi till Sinatra där jag återigen blev bjuden på middag och ännu en gång åt exakt samma rätt. Den smakar helt olika varje gång, det hade inte Gordon Ramsey uppskattat. Jag körde mitt trick med gratis cava lappen återigen, men de hade slut på cava så vi fick Cosmopolitan(!) istället. Som vi fick vänta på i 45 minuter. Men gratis är som bekant gott, så vi bestämde oss för att vänta ut dem.
På Söndagen åkte vi buss till Tibidabo och kollade in den otroligt kitchiga kyrkan och den alltid så härligt tomma nöjesparken utan väntetid till attraktionerna. Sen åkte vi ner till Mirablau för öl och kycklingmacka. Och stans bästa utsikt. På kvällen gjorde vi ett nytt försök med St:a Maria och när vi kom ner till Born såg vi att överallt längs husväggarna hade folk ställt upp plastmuggar med levande ljus. När vi kom fram till Passeig del Born var hela gatan full med människor som ställde upp och tände hundratusentals ljus i olika mönster. Bredvid kyrkan likaså. Och framför. Hela stadsdelen var fylld av ljus och frivilliga som ställde upp dem. Vi förstod verkligen ingenting, men det var otroligt rörande och vackert. Kyrkan var öppen och de höll en kort kvällsmässa som vi lyssnade på. Så mäktigt. Jag vill aldrig lämna denna kyrkan. Förstår inte vad det är som gör mig så dragen till den platsen, det är omöjligt att förklara. Men det är en så mäktig byggnad, med en så mäktig historia. Och den ligger så märkligt till, inbyggd bland husen. Efter kyrkobesöket gick vi till favoritpinchostället, som jag aldrig kommer ihåg namnet på, och åt en faslig massa pinchos och drack en hel del god cava (tack Ia!). Sen gick vi genom Born för att titta på ljusen en sista gång. Så hem via en Mojito på min underbara Apple-TV-bar.
På Måndagen frågade jag både Ismael och Rebeca om ljusen i Born, men de visste inte varför. Däremot visste, naturligtvis, Nestor varför. Det var till minne av nån "Artista" och mönstren de ställer upp ljusen i ska föreställa havet. Igår var det dags för FCB-Chelsea som vi kollade in på George Payne, den irländska baren vid Urquinaona, där en trevlig snubbe från Holland som inte ville att jag skulle gå bjöd på mer cava än jag behövde. Det fick jag lida för idag. Och idag hade jag mitt slutprov i skolan. Jag är glad om jag får 50% på det provet, och det kan jag inte ens skylla på cavan. Det var rätt svårt och jag inser att jag nog borde pluggat minst en månad till. Nu har jag bara en dag kvar i skolan, på fredag är det första maj och röd dag även här. Då är det städning, packning och besiktning av lägenheten. Lägenheten som jag skött prickfritt ända tills igår då en glaskaraff utan anledning åker i golvet från sin hylla och slår upp ett hål i stengolvet när den krossas i tusen bitar. Mierda.

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

<< Hem