-Stig eller vad han heter. -Sture. Del 1.
lördag, juli 30, 2005
Lördagen den 23 juli kl 12 stod vi på bryggan i Torslanda lagun med hundra kubikmeter packning och väntade på att "Stig-eller-vad-han-heter" skulle instruera oss om hur båten fungerade. Klockan 13.30 backade vi ut från plats nummer 13 och gjorde oss redo för en veckas härligt sjöliv. 13.33 satt vi fast på ett grund, en sandbank som INTE fanns utmätt på sjökortet. Tack och lov så kom det en gummibåt som efter en hel del trixande lyckades få loss oss, och eftersom vi hade gått på så långsamt att vi inte ens märkte det var båten fortfarande hel, ren och felfri. Så vitt vi visste. Två och en halv timme senare, i fjorden utanför Källö knippla, hade det blåst upp ganska mycket och vågorna skvätte över oss där vi satt i sittbrunnen. När vi ska ner för att hämta tröjor och jackor märker vi att hela golvet (durken) i båten är översvämmat. Och det är inte vatten som läckt in, det är bränsle. Ungefär samtidigt noterar vi att det ryker från facken i sittbrunnen och strax ser vi att det även ryker från motorrummet. Alla tända ciggaretter åkte på en tiondels sekund ut i havet och en modig stackare skickas ner i båten för att hämta brandsläckaren. Själv kastar jag mig på telefonen för att ringa pappa med panik i rösten. Han frågar om båten går på bensin eller diesel, och eftersom den gick på diesel så var risken för brand inte lika överhängande. Detta fick oss lite lugnare och vi hissar ett segel för att inte driva runt i blindo utan motor. Efter att förseglet var på plats försökte vi således döda motorn. Men det gick inte. Hur vi än försökte så hackade motorn vidare utan en tendens att sluta. Tvärtom så rusade den ännu snabbare än tidigare och återigen kom paniken krypande. Efter flera skräckslagna minuter drar vår motor äntligen sin sista suck och tystnar. Det enda som skrämmer oss nu är röken och dieseln som tagit båten i besittning. Det blåser alldeles för mycket för att segla in i hamn utan att ha en motor som kan bromsa oss och vi försöker därför signalera till en snipa för att de ska bogsera oss till närmsta trygga hamn. Men snipan hinner inte ikapp oss och vi kan inte reva seglen mer än vi redan gjort så vi ringer istället sjöräddningen som har en båt på plats på mindre än tio minuter. Eftersom vi lugnat ner oss avsevärt och är så koncentrerade på att kryssa så kör de rakt förbi oss utan att lägga märke till oss. Vi ringer igen och de vänder med en faslig fart, glider upp på vår babordssida och får oss att känna oss tryggare än någonsin tidigare i våra liv. Vi blir bogserade till Björkö där världens coolaste sjöräddningsman, "Lasse", konstaterar att bränsleslangen till motorn gått av. Den var gammal och sliten och fullständigt livsfarlig. Men det är inte värre än att det går att laga. "Stig-eller-vad-han-heter" vill att vi ska mönstra av men vi vägrar erkänna oss besegrade och snuvade på vår semester så vi tar saken i egna händer och ringer Björkös egen Penta-reparatör, "Janne", som håller på att måla huset men inte tvekar att komma ner och assistera fem tjejer i sjönöd. I väntan på Janne städar vi ur båten, sköljer de dränkta mattorna och öppnar varsin tröst-öl. När vi sitter på kajen kommer en hel del nyfikna Björkö-bor och frågar ut oss. En av dessa, Eilert, visar sig vara arbetskamrat med med en i vår besättning och vi får all tänkbar hjälp av denne omtänksamma Björkö-bo. Han lånar ut sin tvättmaskin så att vi kan tvätta våra dieseldränkta lakan och han bjuder på kaffe, el och vänlighet. Janne kikar på förödelsen i motorn och kan konstatera att det just är bränsleslangen som gått av. Han tar med sig slangen för att tillverka en ny och ger oss uppsugningstyg för att vi ska kunna tömma motorrummet på tio liter diesel. Vi käkar en välförtjänt middag på Björkös enda restaurang och jag äter de bästa stekta potatisarna i mitt liv. Hamnvakten kommer förbi och ger oss rabatt på hamnavgiften och vi får ännu en gång bevisat för oss att Björkö har världens bästa invånare. Hoppet börjar återkomma och vi inser att vår resa kanske inte är över trots allt. Efter en kväll i sittbrunnen med vin och dansk öl kryper vi till kojs och drömmer dieseldoftande drömmar.
