I love to love you baby
tisdag, november 28, 2006
I evigheter sneglade vi på varann över skärmarna i salen där vi satt två rader ifrån varann. Inte den allra första dan, då satt vi rygg i rygg och jag såg dina tänder först av allt och jag gillar tänder som dina. Men du var grinig och tvär och då spelar sällan snygga tänder någon roll. Månaderna gick och du var den smartaste jag mött. Full av idéer och kreationer som ingen annan ens var i närheten av. Och jag blev imponerad. Och jag såg att din griniga tvärhet bara var ett gulligt drag av gubbe. Och jag trillade pladask som en pannkaka. Och du trillade du med, över mina korta flätor och något annat som jag aldrig förstått. Men jag är glad att du trillade trots att det tog hundrafemti dagar för dig att erkänna. Nu har det gått tvåtusenåttahundrafemti dagar sen du erkände och tretusen sen det klack till i mig. Och det klickar fortfarande, varje dag.
I want my MTV
onsdag, november 22, 2006
Imorgon, mellan 07 och 09 kommer vårt vardagsrum, vår bil och hälften av personerna i vårt hushåll synas på MTV. Programmet heter mycket mer än müsli. Inte missa!
Oscar den I:e
tisdag, november 21, 2006
Idag fick jag träffa världens minsta person för första gången. Han var söt som socker och hade alldeles mycket svart hår som kändes som dun. Efter att jag klappat håret försiktigt fick jag veta att han aldrig badat i sitt liv, men det gör inget. Jag är inte så noga med sånt. Det var mjukt och ulligt och totally worth it. Dessutom har han ju bara legat skyddad inuti en av mina bästa vänner tills för några dagar sedan. Du är grym, Lotta. Och det är dina grabbar också.
Last weekend
fredag, november 17, 2006
Min tecknade dagbok har fått en tillfällig revival. Förra helgen var hård. Och mjuk. Och fluffig.
Heat
onsdag, november 15, 2006
Tidigare har jag tänkt att växthuseffekten kan vara en ganska trevlig sak, för då blir det ju varmare och skönare i vårt frostbitna land. Men jag har börjat inse allvaret nu och det där varma och sköna får jag väl uppleva under vattenytan om sisådär trettio år. Och det är bara trettio år kvar, om vi inte gör något nu, vilket skrämmer skiten ur mig. Så jag släcker alla lampor i rum där jag inte är. Jag säger upp min prenumeration på DN och tar aldrig emot några gratistidningar på stan. Jag stänger av min dator innan jag går hem från jobbet och jag kör miljöbil på ett smart sätt. Hoppar över växlar, motorbromsar och kör helst ingenstans i onödan. Annars cyklar jag, i regn, snö och frost. Jag printar inte ut något onödigt och jag tänker att jag nog gör bäst i att köpa allting kravmärkt, oavsett om det räddar miljön eller ej. Men jag är fortfarande livrädd. Om trettio år kommer enbart Kina att ha 1.1 miljarder nya bilar. Det totala antalet bilar i världen idag uppgår till 800 miljoner. Jag hoppas på koldioxidransonering och jag hoppas det genomförs senast nästa år i varenda land på hela jorden. Det absolut tråkigaste med hela problemet är att vi måste sluta flyga, omgående.
Spana in detta programmet, omgående:
Planeten
Sister Mary
fredag, november 10, 2006
När min moster var liten bäddade hon ner en liten salta katten godiskatt i bomull i en liten tändsticksask och stängde sen asken försiktigt för att katten skulle sova gott i mörkret. Nästa gång hon tittade till katten hade den inget huvud.
Min moster ägnade hela terminen i syslöjden åt att sy ett par fina rutiga byxor, av typen som var modern på sextiotalet. När byxorna var färdiga hängde hon dem i garderoben i väntan på ett bra tillfälle att använda dem. När tillfället kom var gylfen trasig och byxorna hade knän.
Min moster fick halva pepparkaksdegen av sin mor och hennes lillasyster den andra halvan. Moster kavlade ut hela degen så platt och gjorde massor av fina pepparkakor och lade i en plåtburk som hon ställde i skåpet. Hennes syster åt upp det mesta av sin deg innan den hanmade på plåten och pepparkakorna innan de hunnit av den. Trots detta var mosters burk tom, sånär som på en pepparkaka, när hon skulle äta sin första pepparkaka den vintern.
Vad kan vi då lära oss av detta. Jo, att den som spar har hälften kvar. Max. Särskilt om man har en lillasyster i min familj. Jag vet, jag är nämligen själv en lillasyster. Och vi kan inte hjälpa det. Vi bara råkar göra dessa saker. Vi menar inget illa. Vi kan bara inte låta bli.
Americanos
tisdag, november 07, 2006
Det var en ganska härlig helg, fredagen bjöd till exempel på lyx i olika former. Först gick vi till Little Italy och käkade Gnocci (jättegott) och drack dyra italienska viner. Där satt vi i några timmar innan vi kände att det var dags att lämna stället åt sitt öde och söka nya jaktmarker. Det blev Björns Bar och vår favoritservitris var där och lockade oss att dricka sjukt goda viner. Villa Maria Sauvingon Blanc, herrejävlar säger jag bara. Bästa vita vinet någonsin. Under tiden vi satt och njöt av vita viner och getost gjorde polisen razzia på Little Italy. Tömde hela deras förråd av dyra italienska viner. Sju poliser, en piket, en polisbil och en civil bil fylldes med trettio bärkassar dyra viner. Och alla på stället var tvungna att gå. Stackars Little Italy som glömt förnya sitt utskänkningstillstånd. Och stackars oss som inte stannade kvar och slapp betala notan.
På lördagen hämtade vi moster och körde till mammas grav för att göra fint och tända ett ljus. På kvällen var det dags för maskerad igen. Jag var sjuttiotalspimp i peruk och hawaiiskjorta. Det var rätt kul faktiskt. Tänkte att jag inte skulle bli bakis så jag blandade bara sangriadrinkar hela kvällen, rödvin med juice och russian. Men det funkade inte. Söndagen var därför en heldag i sängen. Totalt slöseri.
Igår fick Siri nya däck som ska tåla vinterväglag. Min underbara svåger satte själv dit dem eftersom ingen mekaniker på hans jobb hade tid. Han fick min flaska Capitel de Roari som tack och bilen fick åka till shoppingcentrat 421 som belöning. Det ser väldigt amerikanskt ut där. Hoppas de överlever, me like amerikanska shoppingcentran.
Yo
torsdag, november 02, 2006
MTV är hemma hos oss nu. Jag sitter i ett annat rum. Tack o lov. Hade jag bara fått en förvarning hade man ju kunnat gå till frissan. Men det fick jag inte. Så jag sitter här tills de går. Det värsta är att jag inte kan spela Bully under tiden. It's a hard knock life.
