Ambivalence

Jag sparar pengar som fan. Sen i måndags sparar jag och snålar. Och önskar att det snart är dags för nästa lön så att jag kan se mina sparpengar växa på hög, snabbt ska det gå. Jag vill ha ett hus. En trädgård. En källare som min kille får gå ner i först för att reka så inga spindlar sitter på väggarna och skrämmer mig. Jag vill ha ett rum avsett för bokhyllor med böcker och vinylskivor. Två sköna fåtöljer med fotpall. Öppen spis. Ett fönster där solen silar genom persiennerna och man ser dammkornen virvla i den stilla luften i vårt hemliga rum. Där spelar vi bara vinyler och stenkakor. Och dricker whiskey. Och läser böcker i skenet från brasan eller den silade solen. Kanske gläntar vi på fönstret en sommarkväll och hör hur barnen på gatan skrattar och leker. Hur grannarna klipper gräset. Doften av färskt gräs fyller rummet och blandas med avgaserna från gräsklipparen. Och vi sitter stilla och läser till solen går ner, rummet blir skumt och det är dags att laga middag. Öppna en flaska vin. Kick back and relax.

Så tänker jag på alla ställen jag aldrig besökt. Alla länder jag vill resa till. Alla stränder som aldrig känt tyngden av mina fötter. Eller de städer vars nattklubbar jag aldrig besökt. Och då blir jag förvirrad. Jag vill leva flera liv. Jag kan inte bestämma mig för ett enda.

postat av bikt.com @ 16:11 kommentera

Cat Power

Vi kollade på det bruna huset i helgen och herrejävlar vad tragiskt det var. Jag tror aldrig jag sett något mer nedgånget i hela mitt liv och då var jag ändå inne i "Kattgubbens" hus efter han hade dött när jag var 13. Kattgubben hette egentligen Cedernäs och var en före detta läkare som hade korsat gränsen från geni till galenskap och cyklade omkring i området i bara kalsonger och olikfärgade strumpor. Han hade hela sitt före detta lyxiga hus fullt av katter som det påstods att han experimenterade med. Katterna förvarade han delvis i fågelburar som hängde i garagetaket. När han dog så tog vi mod till oss och smög in igenom ett fönster till hans källare och där vadade vi omkring bland gamla tidningar och bråte.
Ungefär så var det i huset vi kollade på i helgen. Det hade också tillhört en "Kattgubbe" som verkade ha tomtar på loftet. Tjugo katter trodde mäklaren att han hade haft. Men just kattpisslukten var väl det minsta problemet med huset. Badrummet såg ut som något från Blair Witch Project. Hela filmen kunde förresten ha spelats in här. Golvet var uppbrutet på sina ställen och det stod lite möbler huller om buller. Taket såg ut att vara på väg nedåt och det var kallare inomhus än utomhus. Tomten kunde bara räddas genom att låta en jordfräs riva upp rubbet. Och huset kunde bara räddas genom en redig brand. Enmiljonniohundraåttiofemtusen var utgångsbudet. Det är häpnadsväckande vad småbarnsfamiljerna trissar upp huspriserna.
Den exekutiva auktionen blev aldrig av. Tråkigt för oss, men ändå skönt för ägaren till huset. Hade inte känts helt rätt att driva honom från ännu en lokal.

postat av bikt.com @ 10:06 kommentera

(I can't get no) Satisfaction

Idag har vi varit riktigt lillgamla och vaknade halv åtta på morgonen. Åt gröt och tog bilen ut till Reningsborg, en gång i tiden svinbra secondhand marknad som ingen kände till. Nu för tiden dålig secondhand marknad som varenda jävel känner till. Köpte två tvingar, en fönsterskrapa och en tvättsvamp till bilen. 25 pix. Sen stack vi till Grimmered för att kolla på två hus som vi vill ha. Eller vill och vill, det är de enda husen vi har råd med, eftersom vi aldrig sparat några pengar och inte har någon fet sedelbunt att hosta upp i kontantinsats. Vi vill bo centralt, fast i hus. Vi vill ha stor tomt, stort hus, stor källare och en massa grannar så att man inte känner sig ensam. Fast grannarna ska inte kunna titta in på vår tomt. Dessutom får det inte vara dyrare än max tvåkommatre mille. Därför kan vi bara titta på rivningsobjekt som vi med barnslig entusiasm inbillar oss att vi renoverar lätt som en plätt. Det ena huset är kronofogdens och det ligger naturligtvis en tragisk historia bakom den försäljningen. När vi gick dit idag såg vi på brevlådan hur tragisk. Huset tillhörde nämligen mannen som hade Gbgs största second-hand-skivaffär mitt i Haga tills för bara några månader sedan. Han började flippa för typ ett år sedan och tapetserade sitt skyltfönster med slagord och hot som "Öppnar igen när ordning och reda är återställd i Haga" och gud vet vad. Och så tog han ner lapparna och öppnade som vanligt igen. Men struntade i att betala hyran. Jag gissar att kommunen körde över honom rätt kraftigt och ockerhöjde hyran för att få bort honom och in med en tjusig butik i hans lokaler istället. Så han lackade ur och blev skogstokig. Till slut fick de bort honom i allafall och en dag senare låg det en barnklädesaffär i lokalen istället. Hagas sista ockupant är vräkt och nu är det bara snobberi här för hela pengen. Jäkligt tragiskt. Och ännu mer tragiskt att de lagt rabarber på hans hus nu. Som vi kanske till och med köper. Det var slitet och rötet och misshandlat. Med världens minsta tomt som såg ut att tillhöra en galning. Så fan vet om man klarar av att bo där.
Det andra huset vi kollade på var ett pyttelitet, brunt, trähus. Med fin trädgård på gullig gata. Hälften av oss vill asfaltera trädgården för att få plats med bilar å sånt. Hälften vill inte bo där om det ska vara på det viset.

postat av bikt.com @ 13:45 kommentera

Undenied

Tjugotre dagar utan cigg är världsrekord för mig, jag som varit sämst på att kontrollera mina begär så länge jag kan minnas. Det sköna med hela grejen är att jag inte tänker på att röka hela tiden. Inte ens särskilt många gånger per dag. Och jag är inte längre hungrig istället för röksugen, så som man blir den första tiden. Känner mig lite som en vinnare, för jag dricker nästan inget vin heller längre eftersom det inte är lika gott utan cigg till. Däremot har jag stulit en del snus av mina snusande arbetskamrater när vi varit på after work de senaste gångerna. Och det måste jag genast sluta med.

Jag fick min önskan och vintern har äntligen kommit. Det är snö. Det är svinkallt. Det är underbart. Om man bara hade täta skor.

postat av bikt.com @ 16:31 kommentera

Bye Bye Blackbird

Igår när vi var på väg till gymet hörde vi en koltrast kvittra för full hals vid Domkyrkeparken. Trodde det var någon som skämtade eller att någon hängt upp högtalare och spelade lite sommarljud i dem. Men tyvärr var det en alldeles levande koltrast som satt i ett av träden och sjöng så vackert. I mitten på Januari.
Jag ser varje dag hur vattennivån ändras i kanalen i vår stad, och det diffar på över en meter när det blåser lite. Kanske är det normalt, jag vet inte. Men vi har haft ovanligt många översvämmningar här denna vintern. Och på filmfestivalen ska man frysa häcken av sig när man springer mellan filmerna till Kinski, så har det alltid varit. Så kommer det inte vara i år är jag rädd. När jag var liten frös västra göteborgs sjöar och vikar så hårt till is att man kunde promenera på dem, över till andra sidan. Jag kan inte minnas när det hände senast. Trodde aldrig jag skulle säga detta, men; Jag vill ha tillbaks vintern. Jag vill att allt ska vara normalt igen. Jag vill att Koltrastarna ska höra våren och sommaren till. Jag vill inte leva under vattenytan.

postat av bikt.com @ 08:52 kommentera

Ett litet trött paket

För drygt en månad sedan köpte jag två väldigt roliga saker på Ebay, saker vars natur jag inte kan avslöja eftersom det kan röra sig om julklappar/födelsedagspresenter, men de var väldigt roliga. Och ganska otympliga. Summan, inklusive frakt, landade på 610 spänn som betalades via Paypal.
Två veckor efter att paketet påstås ha skickats från Amerika har jag fortfarande inte mottagit något och jag funderar på om det fastnat i tullen eller om julen bara försenat postens rutiner.
Paketet hinner inte fram till jul och blir därför inte heller en julklapp vilket ställer min julklappsplan lite på ända. Men jag tänker att paketet istället kan få bli en födelsedagspresent och hoppas att det ska anlända i mellandagarna. Det gör det inte. Och personen i USA hör av sig och undrar varför hon inte fått nån feedback. Jag undrar varför jag inte fått nåt paket. Så jag väntar ett tag till och förutsätter, korkat nog, att paketet ligger i tullen bland smuggelsprit och Sydafrikanska noshörningshorn.
Trettondagen passerar utan något tecken på att något skojjigt paket styr min väg. Och så slutligen lyfter jag ändan ur vagnen och ringer till tullverket för att få mina misstankar bekräftade. Jag förstår nu att jag borde ha ringt dem långt tidigare, för det är nämligen inte alls på det viset tullen agerar i postpaketsrelaterade frågor. De ber mig att kontakta posten. Jag har fått ett referensnummer från USA och där ser man klart och tydligt att mitt paket lämnat det förlovade landet i väst för över en månad sedan. Och på postens hemsida får jag ytterligare info om att det strulat med boxadresser och portkoder och gud vet vad. Så jag ringer posten. Och de ger mig ett nytt, Svenskt, referensnummer. Och det talar om för mig att mitt paket minsann exporterats från Malmö den 21 december.
Exporterats. Men till vilket land framgår inte. Och till vem, framgår inte heller. Jag pratar länge och väl med postpersonen i telefonen och hon lovar att gå till botten med mysteriet. Hon ringer en halvtimme senare och säger att min adresslapp trillat av och att paketet därför skickats tillbaks. Jag godtar förklaringen. Men får snart reda på av min Amerikanska säljerska att hon inte mottagit något paket.
Dessutom har hon inte haft någon adresslapp utan skrivit min adress direkt på paketet med spritpenna.
Någon ljuger och ingen vet vart mitt stora, fina paket är någonstans i hela världen.

Min gissning är att Amerikanska tullen sprängt min paket till smulor vid detta laget. Too bad. Jag såg fram emot min present.

postat av bikt.com @ 13:20 kommentera

I'm sorry

Jag vill verkligen be om ursäkt för mitt senaste gnäll. Jag är inte såhär otacksam egentligen. Jag skyller det på nikotinbrist.
Jag är otroligt lycklig över att jag har ett hem, en superfin lägenhet i den bästa delen av Göteborg. Och jag delar detta hem med världens underbaraste människa. Jag har en fantastisk familj, så kärleksfull och stöttande. Jag har ett jobb jag trivs med och mina arbetskamrater är världsklass. Jag har en egen bil, som ingen har ägt innan mig. Jag har tillgång till rent vatten, en varm säng och bor i ett av världens vackraste och tryggaste länder. Jag är frisk, för det mesta. Och när jag inte är frisk har jag världens bästa läkarvård att tillgå, nästan gratis. Dessutom skiner solen idag. Och det är fredag. Och jag är otroligt tacksam för att mina föräldrar satte mig till världen just här.


Jag kunde lika gärna ha fötts här:

postat av bikt.com @ 09:59 kommentera

Unfortunate daughter

Jag har en teori om att vissa har tur i kärlek, vissa har tur i spel och andra har tur i pengar. Jag ska väl vara jäkligt tacksam att jag har tur i kärlek, för det har jag verkligen, men det är otroligt deppigt att se alla som går runt och har sån sjuk tur i pengar när man själv har värsta oturen. Ta till exempel min kompis Tina. Hon fick en lägenhet med hjälp av en annan kompis till mig som hon inte kände. Alltså var det tack vare mig som hon fick denna lya. Det var ingen vidare höjdarlägenhet, men ändå ett förstahandskontrakt i Centrala Gbg. Denna lägenhet bytte hon med en tjej som i sin tur hade en större lägenhet. Inget konstigt med det. Inom ett år hade dock hennes nya lägenhet ombildats till bostadsrätt och ett halvår efter det sålde Tina lägenheten och tjänade en rejäl summa på kuppen.
När jag och min kille skulle bli sambos för sju år sedan kollade vi på en nedgången lägenhet vid Järntorget som skulle säljas för 500.000. Vi tog den inte, det var den inte värd tyckte vi. Idag hade vi med enkelhet kunnat sälja samma lägenhet och tjäna en mille på kuppen. Istället flyttade vi till hyresrätt med en hyra på nästan åttatusen i månaden. De som bodde där innan oss hade såklart köpt en lägenhet i Linné som de sju år senare skulle göra värsta klippet på.

Sen har vi ju såklart de som får chansen att köpa hus för det pris som det är värderat till, för att ägaren inte vill blanda in mäklare. Sån tur har aldrig jag.
Sen finns ju de som ärver pengar, men de kan man ju aldrig vara avundsjuk på. Såvida de inte ärver av en avlägsen släkting de knappt har träffat förstås.

Jag har ärvt många fina egenskaper av min far, men otur i pengar kunde jag gott varit utan.

postat av bikt.com @ 11:27 kommentera

No Smoking

Igår var en helt strålande bra dag, ur slutarökaperspektiv. Jag har aldrig, sen jag började röka för 20 år sedan, varit utan ett enda litet tjuvbloss så här länge. Och jag saknar det inte ens. Kände mig starkare och friskare än någonsin och crosstrainern fick sig en omgång som hette duga. För nu vaknar jag och kan andas, vilket är en sensationell känsla. Så jag drar djupa andetag och njuter av lungkapacitet och friskare luftrör. Coolt hur kroppen kan repa sig.

postat av bikt.com @ 12:30 kommentera

9/11

Natten har bjudit på en massa spänning och nu vet jag ungefär hur det känns att dö i en rasolycka. Jag var nämligen inne i ett av WTC -tornen, närmare bestämt det som träffades först och rasade sist. Vi vimsade runt och struntade i att springa ut till säkerheten av någon anledning. Jag skyller det på Andreas för det var han som sinkade hela tiden. Sedan kom Gary Cole och skulle fixa biffen trodde jag, men det enda han gjorde var att säga att vi inte skulle spinga ut ur byggnaden, "People are dying out there!", så vi kunde bara maktlösa stå i ett hus som vi hörde rasa över oss. Jag höll om Gary hårt och blundade och det var det sista som hände den versionen av mig. Läskigt som fan. I nästa dröm var vi ute och körde med Siri, vår bil. Fast hon hade visst blivit till en trampbil, med förarsäte och passagerarsäte. Hur jag än "gasade" så gick det aldrig fort och efter ett bra tag upptäckte jag att bromsen släpade i marken hela tiden, eftersom ena framhjulet hade pajat och bara körde på en liten plastcylinder. Där fick jag för att jag klagade på min darlings bilkörning igår. Jag menade det inte. Det är nikotinet som gör mig ond. Eller bristen på nikotinet rättare sagt.
Helgen har gått fint, fast söndagen var jobbig och röksuget var enormt. Jag överlevde ändå och jag kan andas nu. Hur bra som helst andas jag när jag vaknar och när jag ska somna. Bara det gör plågan lättare att uthärda.

postat av bikt.com @ 09:33 kommentera

Detoxication

På gymmet igår gick det tio gånger bättre att träna än i förrgår. Dels berodde det nog på att jag kom ihåg att ta av nikotinplåstret innan jag gav gärnet på crosstrainern och undvek därmed både yrsel, hjärtklappning och illamående. Men så inbillar jag mig gärna att min kondition börjar förbättras, för jag har hittills inte hittat några tecken på att jag mår bättre utan cigg. Inga andra än att jag inte luktar rök längre. Jag går till jobbet varje dag, även om det inte är någon större bedrift då det bara tar en kvart. Det borde väl göra något för min kondition, något som uppenbarligen inte cyklingen gjorde. Efter gymmet gick jag hem och festade på korv med mos. 50/50 mos, hälften riktig och hälften pulver. Det är det finaste av mos. Och efter maten var jag så röksugen att jag knappt visste vad jag skulle göra. Så jag sträcktittade på tolv avsnitt av Arrested Development och åt druvor. Jag tog mig igenom kvällen på något sätt och det var den värsta pärsen hittills.
Imorse vaknade jag och hade lättare att andas. Och jag tänkte inte på cigg förrän halvvägs igenom frukosten. Då var min tanke bara: Jag har inte tänkt på cigg än. Efter frukost är det som sagt rätt jobbigt dock. Och det pågår fortfarande. Tar djupa andetag och önskar det kunde gå över snart. Please. Make. It. Stop.

postat av bikt.com @ 09:53 kommentera

A Link to The Future

Mina kvällar utan rök tillbringas på en hästrygg. Eller som igår, på en vildsvinsrygg. I ultrarapid genom ett ökenlandskap som hemsöks av livsfarliga varelser. Jag har en speciell dräkt också, en som gör att jag kan överleva under vatten i längre perioder. Och när jag tar på mig mina stålstövlar så går jag runt på sjöbottnen som om det vore på land. Jag försöker hjälpa invånarna med olika problem och jag tar med van hand livet av de allra största av bossar som den mörka sidan sänt till Hyrule för att dominera. Och som Link glömmer jag bort att jag saknar min vän sedan tjugo år. Link har varit med mig längre än så och skänkt mig större glädje. Det går lättare och lättare nu. Frukosten är värst. Tätt följd av lunchen. Och middagen. Det som oroar mig något är att jag har svårare att andas, men det ska väl gå över hoppas jag. Och det är fortfarande ett helvete på nätterna. Mardrömmar som väcker mig en gång i timmen, natten igenom. Men denna gången ska jag inte ge mig. Denna gången vill jag aldrig börja igen. Aldrig ens bli en feströkare. Hoppas bara spelet inte är slut allt för snart, för då vet jag inte hur jag ska ta överleva kvällarna.

postat av bikt.com @ 09:38 kommentera

13 good reasons

Timmarna utan rök tickar på i en väldigt maklig takt. Natten var rätt jobbig och orolig. En gång vaknade jag av att mina lungor trycktes ihop av en osynlig hand, det gjorde fan så ont. Tror jag vaknade av lungont mer än en gång om jag tänker efter. Men jag sover alltid oroligt i fullmånetider så det kanske inte är så lämpligt att lägga av med cigg just då. Det kan ju vara en lärdom till nästa gång. Det ska inte bli en nästa gång, men ändå. Jag får ständigt påminna mig om att jag inte alls ska ta ett bloss, jag glömmer att jag inte sysslar med sånt längre. Och det är det jobbigaste. För då kommer suget. Även om sugperioderna inte varar så länge, så är de ytterst plågsamma och jag undrar bara vad jag gett mig in på. Och varför. Så en lista är på sin plats.

Jag vill inte få cancer
Jag vill slippa syrgastuber när jag är femti
Jag vill inte lägga flera tusen om året på astmamedicin längre
Jag vill ha bra kondition
Jag vill inte lukta illa
Jag vill inte åldras i förtid
Jag vill inte dö i förtid
Jag vill inte bränna massa pengar på att dö i förtid
Jag vill inte att mina syskonbarn ska ta efter min dåliga vana
Jag vill inte att mina syskonbarn ska bli passiva rökare i min närhet
Jag vill inte få blodpropp
Jag vill kunna se en film på bio utan att undra varför den är så lång och ska man inte få gå snart och röka
Jag vill spara pengar och köpa ett hus med ett äppleträd

Hoppas den listan ska hålla mig motiverad ett tag till.

postat av bikt.com @ 13:30 kommentera

Over the influence

Dagen före nyår tog jag världshistoriens bästa skumbad. Levande ljus, mousserande, bra bok och Sinatra på stereon. Och så fick jag röka i badet. Inte alls så sunkigt faktiskt. Nu är det ju slut på de fasonerna och jag kände att jag ville göra det en gång i mitt liv. Dessutom brukar jag bli alldeles rastlös efter en kvart i badkar, men nu kunde jag minsann ligga och njuta i flera timmar, himmelriket. Nyår var kul, men vissa luckor förekommer. Jag minns mycket väl när Martin sölade varm chili/koriandersoppa över hela köket, det blir visst nåt vacuum i den varma kastrullen när man försöker dra upp en stavmixer. Och jag minns mycket väl hur en flaska avfettningsmedel för bilar välte i städskåpet och drog igång värsta städinsatsen av alla närvarande. Och så minns jag givetvis den goda maten och det bubbliga vinet. Men Gadde hade rätt, jag borde kanske börjat med Champagnen och avslutat med Proseccon. Vid två trodde jag att jag skulle sova. Det trodde inte Rasmus som drog med sig sitt posse hem till oss och höll oss vakna till kl 6. Men det var skôj att få lite röj också.
Igår var det en del sängliggande och en obligatorisk Gamberopizza. Gambero har världens godaste pizzor, men igår var halva Göteborg där för att handla så jag fick givetvis inte min specialpizza så special som jag hade önskat. Det gick bra att inte röka iallafall, mest för att jag mådde illa större delen av dagen. Idag är det värre, men jag ska lida mig igenom denna krisen igen. Förhoppningsvis blir det sista gången.

Note to self: Kör inte bil med en varm kopp misosoppa eller två i passagerarsätet. Eller lär dig att svänga mindre snävt, så att de håller sig i upprätt läge och du inte hamnar i motsatt körfält med bilen av förvåning när muggarna välter. Det kan sluta värre än det gjorde idag.

postat av bikt.com @ 17:15 kommentera