We're going down the Alphabet street
fredag, april 28, 2006
Enligt bilskolan ligger jag några få pinnhål under vägverkets krav för en godkänd uppkörning. Fast man vet ju aldrig, jag kanske hade kunnat köra upp imorgon, allt beror på vem man kör med och vilken runda man får åka. Vissa åker mot farliga Korsvägen och andra får åka mot snälla Mölndal och Sisjön. Nu har jag ändå varit vid korsvägen och kört tre gånger, så kanske hade jag klarat det också. Men jag har gärna lite mer kött på benen innan jag kör upp, mest för att jag helst inte vill göra det två gånger. Det räcker med nervpress nu. Och jag behöver inte fler personer som skjuter mitt självförtroende i sank. Tur att man har bra människor runt sig som kan plocka upp en när man ramlat. Big Love 2 U.
I Believe in Peace, Bitch.
lördag, april 22, 2006
Det är inte min vecka. Jag är undervärderad och urlakad. Och idag stal någon mina kläder i tvättstugan. Köper hus snart, bara för att få ha tvätten ifred.
Ser ni någon som går runt med en svart t-shirt med trycket "Polygon is the superdyslectic conspiracy" så kan ni höra av er, då har ni hittat tvätt-tjuven. Det finns bara ett ex. och det har vi tryckt själva.
The Waitress, Tori Amos - Little Earthquakes, 1992
Bang and blame
onsdag, april 19, 2006
Kl 02.17 vaknade jag första gången och var orolig att försova mig. 02.46 vaknade jag igen. Och så höll det på tills väckarklockan startade vid 06.10 och jag stapplande tog mig ur sängen och ut till Stora Holm och halkkörningen som gjort mig så nervös de sista dagarna. Vi fick para ihop oss två och två, jag fick en gullig liten tjej som ungefär hade samma inställning som jag. FAN FÖR HALKKÖRNING. Och det spelar ingen roll hur många som sagt till oss att "Det är det roligaste med hela körskolan!" Fan för halkkörning ändå och måste man verkligen göra detta? Nåväl, eftersom jag var äldst och bestämd så fick min partner köra först. Det råkade dock tyvärr slumpa sig så att vi dessutom fick den första bilen i kön. Så vi fick starta först av alla utan en chans att se vad man skulle och inte skulle göra. "Jag svor att jag iallafall inte skulle köra först, och nu sitter jag ändå här. Vad har gått fel?!" Undrade den stackars flickan bredvid mig, men eftersom jag själv haft samma tanke bytte vi inte platser. Jag fick peppa henne istället. Och OJ vad bra det gick! Trots att hon aldrig övat panikbromsning förut så lyckades hon galant stanna innan bilkön i kurvan. Antagligen för att jag gav henne en snabbkurs i panikbromsning, såklart. Vår bil fick beröm från tornet massor av gånger, iallafall när hon körde. Jag var inte riktigt lika bra på att få stopp på den röda lilla Toyotan, men det visade sig sen att jag körde ca 10 km/tim snabbare än henne, vilket kan förklara älgmassakern jag lämnade bakom mig. Otroligt nog fick vi godkänt bägge två och sen bar det av hem igen för en dubbellektion i superstadstrafik. Idag var det Korsvägen, Avenyn och Vasastan som var målen och det var inte helt enkelt att ha koll åt alla håll på en och samma gång. Vänstersvängar ska jag nog försöka undvika helt i framtiden om det går, iallafall om de ska ske i en övertrafikerad korsning. Börjar undra om man inte borde ha tagit körkort på en mindre ort som alla andra och lärt mig köra bil i stan efteråt. Då hade jag nog haft körkort för länge sen.
I know a cat named Easter
torsdag, april 13, 2006
Påsken ser mycket lovande ut. Kanske är jag ovanligt lättroad nu när allt är jobb-jobb-jobb, men det tror jag inte. Det blir Malmö och fint hotell med älsklingen och hans
Posse. Fast det är bara Han och jag som bor på det fina hotellet, resten bor på ett köksgolv nånstans. Och jag får vara ledig i tre dagar av fyra. Idag kunde jag gå i tid till ett hem där allting redan fanns. Skaldjur, supergott vin, snygg kille och allt därtill. Det blir däremot en något otraditionell påsk, med skateboardtävling och filmvisning på malmöiansk kinakrog. Men med världens bästa person vid min sida är allt bara so fab.
Ska man måla ägg, ska man göra det ordentligt. Som mina och Spiikens glam-ägg från förra året, med glitter, paljetter & fjädrar.
It's the end of the world as we know it (and I feel fine)
Jag besökte avigsidan av min värld i natt. Jag hamnade på efterkälken och försökte hinna ifatt. Följde era röster men ni var steget före hela tiden och det tog lång tid att inse att jag var på avigsidan när ni var på rätsidan. På något sätt hade jag kommit in igenom en reva i tyget, det var vitt där inne och jag trodde ni var där, det lät så. Och jag följde efter era skuggor, men de lös visst bara igenom. Det var som ett snölandskap. Eller det vita, fluffiga fodret på en täckjacka. Många gångar att åla sig igenom med fötterna före, många labyrintartade passager. Och det är väldigt ljust, utom i de trånga gångarna. Till slut såg jag färg genom en tunn vit duk. Jag tog mig dit och såg in i rätsidan. Där stod Karin W från jobbet och tvättade händerna i ett badrum med träpanel på väggarna. Och färgerna kändes så klara och viktiga när man inte sett dem på länge. Jag ville ta mig genom den tunna duken, men Karin sa att de skulle döda mig om jag försökte. Jag visste att jag inte behövde vara rädd för dem och deras stora spruta, jag är snabbare. Och jag kan alltid börja om från början av banan, nu när jag vet att jag inte ska ta genvägen via revan i tyget.
The Winter of My Discontent
tisdag, april 11, 2006
Jag har sällan känt mig så onödig som nu. Det enda som gör mig levande för en stund är när jag cyklar hem i rasande fart med Tori i mörkret. Kalla kinder och frisk luft är himmelriket efter att ha suttit inlåst och bortglömd i tretton timmar. Neethlingshofen smakar kork och mögel. Men jag tar ett glas ändå, för att känna mig ledig en stund.
Sweet The Sting
lördag, april 08, 2006
Helgarbete är överskattat, men om man kan utföra det hemifrån i morgonrock och tofflor så blir det genast lite mer uthärdigt. Imorgon ska min syster få min hjälp med att röja i katastrofområdet där deras nya hus ligger. Jag ska köra dit och sedan hem igen, och på det sättet hjälper vi människor varann. Nu ska vi se vad Icas recepttjänst går för, jag har kyckling - vad får jag för det?
Reasons for happiness
fredag, april 07, 2006
Om inte annat så är det vår någonstans i luften. Det är kallt som satan. Och regnigt nästan jämt. Men för tillfället lyser solen och på väg till jobbet luktade det hav. Och inte nog med det. Jag har jävligt snygga skor, egenhändigt importerade från Vegas.
Exit Music (for a film)
torsdag, april 06, 2006
Just nu känns allt rätt onödigt. Efter att amerikaresan är avklarad saknar jag saker att se fram emot. Visst, körkort ska bli kul, men det känns otydligt och avlägset. Overkligt. Jag vill ha en kul resa att längta till. Eller en ny sak. Känner mig desillusionerad och uttråkad på allt. Kanske för att jag inte får dopamin i den utsträckning min kropp tror att den förtjänar. Den brukar bli sorgsen då, kroppen. Kanske för att det enda som händer nu är jobb, jobb och jobb. Inte ens helg. Ska försöka visualisera mig själv vid ratten i en bil med min älskling bredvid mig när vi kör i sommarsverige med nervevade rutor och bra musik i högtalarna. På väg till något mysigt pensionat, eller till landet där allt är tyst, vackert och soligt.
Nu mår jag genast bättre.
Det är ni som är dom konstiga, det är jag som är normal.
onsdag, april 05, 2006
Det känns så fint att göra dumma uppgifter. Då känner man att man är värdefull och viktig. Nödvändig för jordens fortlevnad. Jag älskar att klippa och klistra. Ååå, vad kul.
Inte.
Jag är iallafall en stjärna på cirkulationsplatser enligt bilskolan och det protokoll som finns under mitt namn i deras kartotek. Fast som vanligt är jag för snabb in i korsningar och för långsam ut på motorvägar. Det ordnar sig nog snart med det också.
Jag ska även sluta leka Cortney nu, hon har fått för mycket plats på sistone. Nu är det återigen Cate som ska vara min förebild, även om hon minsann också kan vara lite Cortney ibland.
Iallafall på film.
Racing in the streets
måndag, april 03, 2006
Idag gjorde jag följande bravad:
Jag är så bra.
