Happiness
torsdag, mars 29, 2007
När man får göra saker som fyller kroppen med glädje, som att gå på Liseberg innan det har öppnat och ha ett helt spelhus nästan för sig själv. Där allt är gratis. Och de har en kyl full av min favoritöl. Då känner man sig som Kalle i chokladfabriken. Då svämmar glädjen över och räcker hela veckan. Lägg till en vårvärme och solsken så räcker glädjen i två veckor. Och ett nytt spel som man längtar hem till. Tre veckors glädje.
Som om inte detta vore nog, vann jag 23 kronor på Lotto.
Happiness is like TV. On or off, it's up to me.
- Lisa Germano
I am the wilderness locked in a cage
torsdag, mars 22, 2007
Det är snart semester. Snart semester. Snart.
Nu när jag kör bil som en riktig gudinna känns följande avsnitt ur mitt liv väldigt avlägset.
Jenny övningskör på en öde parkeringsplats med sin tålmodige retsticka till far.
Release me
onsdag, mars 14, 2007
Jag vet att livet är större än dopamin och signalsubstanser. När de äntligen lämnar kroppen finns det annat som ger livet mening. Som sol från en klarblå himmel och lyckan över att hitta en ny låt man bara älskar.
Denna låten. "I am the fire burning desperately but you're controlling me. Release me."
Back in black
tisdag, mars 13, 2007
Om jag skulle försöka förklara hur det känns att sluta med nikotin tror jag de flesta av er som aldrig varit riktigt beroende bara skulle skaka på huvudet och himla med ögonen. Men jag har ett allvarligt problem just nu och jag kan inte hantera det. Dopaminbristen gör mig deprimerad. Det känns, på riktigt, som om jag inte har något att se fram emot. Ever. Ingenting är roligt, ingenting kommer någonsin att bli roligt igen. Jag vet inte riktigt hur jag ska tackla denna känsla av meningslöshet, jag är så ovan vid den. Kommer det någonsin att gå över, eller ska hela livet vara grått och utan förväntan. Är det så det är att vara ickerökare? Då är frågan om det är värt det. Eller rättare sagt, det är inte värt det. Jag dör hellre lycklig vid 50 än olycklig vid 95.
Dead to the world
fredag, mars 09, 2007
Mitt torftiga liv går sin gilla gång och det är mest jobb och matlagning som fyller mina dagar. För jag har inte bara slutat röka. Jag har även slutat äta utelunch. Och jag har slutat äta socker. Och jag har slutat spendera. Varför inte, liksom. Varför inte plågas riktigt ordentligt när man ändå är igång. Måtte sommaren komma snart. Jag behöver sol. Jag behöver liv.
Ikväll är det klackarna i taket dock. Gratis. Då är det extra gott.
